Produkten
- Att samla in data automatiskt (grund fastighets data, energi data, skick data osv)
- Kör en ny besiktning i verktyget eller med hjälp av verktyget (med skick visualisering (samma som ovan)
- Att hålla data uppdaterade hela tiden automatiskt så att man få tillgång till uppdaterat relevant data när som helst och var som helst
- Att skapa en underhållsplan för en komponent, en fastighet eller för hela portfölj
Att optimera underhållsplaner för kostnad, budget, energi och klimatmål osv - Att justera planerade åtgärder och få utvärdera effekten direct (kostnad, energiprestanda, klimat effekt osv) så att man kan fatta beslut baserat på data
Man kan skapa hur många underhållsplaner som helst. Det är enkelt och snabbt att skapa flera underhållsplaner samt jämföra de direkt i verktyget för att välja planen som bäst täcker behovet.
- Systematisk och automatiserade datahantering. Alla data på ett ställe
- Integrerat besiktningsprocess med smarta försämring funktioner
- Datadriven och automatiserade underhållsplanering
- Datadriven och automatiserade uppdatering av data, underhållsplaner osv
- Unika visualiseringar för bättre beslutunderlag
- Detalijerat rapportering
Underhållsplanering
En underhållsplan visar alla framtida behov kring underhåll och renoveringar för en specifik fastighet. En bra plan bör inkludera vilka underhålls- och renoveringsbehov som finns, när de behöver göras samt hur mycket dessa åtgärder kommer att kosta.
En underhållsplan ska (hjälpa dig att) svara på följande tre frågor:
- Vilka åtgärder behöver göras i fastigheten?
- När behöver underhåll och renoveringar genomföras?
- Hur mycket kommer det att kosta?
På det här sättet får du som fastighetsägare en överblick över de underhållsbehov som finns i fastigheten samt framtida kostnader för underhåll och renovering. Genom att strukturera upp och planera underhåll i god tid minskar du också risken för att missa viktiga åtgärder som i vissa fall kan betyda omfattande akuta kostnader om något händer. Det här ger dig möjlighet att planera långsiktigt, sprida ut kostnader över flera år och samtidigt undvika eventuella kostnadstoppar. Med en bra underhållsplan kan du också skapa synergier i underhålls- och renoveringsarbetet genom att exempelvis planera in fönsterbyte och fasadmålning samtidigt, och på så sätt spara kostnader på byggnadsställningar.
Ja, drift och underhåll är olika saker. Underhåll är de åtgärder som behöver göras för att bibehålla fastigheten i ett så bra skick som möjligt. Fönsterbyten, fasadrenovering, takomläggning och underhåll av ventilationssystem är sådant som ingår i fastighetsunderhåll. Drift är mer fastighetsnära service som t.ex. att se till att värme och el fungerar som det ska i den dagliga driften.
| Exempel på fastighetsunderhåll | Exempel på fastighetsdrift |
|---|---|
| Fönsterbyte | Tillsyn av värme, vatten och ventilation |
| Fasadrenovering | Felanmälan och akuta åtgärder |
| Stambyte | Skötsel av trapphus |
| Takomläggning | Rengöring av filter och ventiler |
En bra underhållsplan ger dig möjlighet att planera långsiktigt, sprida ut kostnader över flera år och skapa synergier i underhålls- och renoveringsarbetet genom att planera in flera åtgärder samtidigt. Ett fönsterbyte och fasadmålning som genomförs på samma gång kan t.ex. sänka den totala kostnaden på byggnadsställningar.
Fördelar med en underhållsplan:
- Du får kontroll över fastighetsekonomin och kan sprida kostnader på kort och lång sikt
- Du får en överblick över fastighetens skick – vilka åtgärder som är genomförda och förväntade underhållsbehov framåt
- Du får ett gediget beslutsunderlag för att planera framtida åtgärder
- Du kan jobba proaktivt med underhåll och minska risken för akuta och oplanerade underhållsåtgärder
- Du får förutsättningar för en långsiktig och hållbar ekonomisk och teknisk fastighetsförvaltning
- Du kan upphandla åtgärder i god tid, vilket ofta innebär lägre kostnader
Innan du sätter igång med underhållsplanen bör du samla in så mycket information som möjligt. Har du en aktuell fastighetsbesiktning och tidigare besiktningsprotokoll? Finns den en energideklaration? Vilka åtgärder har genomförts de senaste åren? Se till att du har koll på fastighetens nuvarande skick och samla in tidigare dokumentation. Du behöver också veta vilken budget som finns för fastighetsunderhåll framåt så det blir tydligt vilka ramar du har att arbeta med.
När du har alla förutsättningar och på plats – som budget och hur nuläget kring fastigheten ser ut – kan du sätta igång med planeringen för det framtida underhållet.
Åtgärder och prioritering – vilket underhåll behöver göras och vad är viktigast?
I underhållsplanen behöver samtliga framtida åtgärder finnas med. Om det t.ex. gäller ett fönsterbyte så behöver underhållsplanen visa tydligt vilka fönster det gäller samt i vilken fastighet.
Finns det åtgärder som är mer akuta än andra?
Det behöver du också ha i åtanke när du skapar en underhållsplan.
Tidsperspektivet – hur lång tid tar respektive åtgärd och när ska de utföras?
Olika åtgärder kommer ta olika lång tid att göra. Ett stambyte i en stor fastighet kan ta upp till 2 år om man räknar in inspektioner, genomförande och efterbesiktning medan takomläggning på en mindre byggnad kan ta några dagar till några veckor beroende på vilket typ av tak det är och det befintliga skicket. När dessa åtgärder ska göras behöver också finnas med i planen – år och månad. (Se till att ha med tidsperspektivet in din underhållsplan.)
Kostnader för varje underhållsåtgärd
Kostnad för varje åtgärd ska också finnas med i en underhållsplan. Dels för att kunna budgetera men också för att kunna planera kostnadseffektivt. Kostnaden ska inkludera enhet, antal och styckpris. Tänk på att om ni byter leverantör så kan ni behöva uppdatera kostnaderna så de reflekterar den nya prisbilden.
Hur ofta ska åtgärderna göras?
Underhållsplanering kan innebära planer som sträcker sig över 50 år. Visst underhåll behöver genomföras med tätare intervaller som exempelvis, medan andra typer av underhåll som t.ex. stambyten genomförs inom ett intervall av ca 30-50 år. De här intervallerna bör också finnas med i underhållsplanen.
Status över respektive åtgärd
Hur går det med underhållsåtgärderna? Vilka är genomförda?
I underhållsplanen bör du kunna se status på respektive åtgärd för att kunna följa upp och veta vad som är kvar att göra framåt.
Glöm inte energi- och klimatmålen
Inom en snart framtid kan det bli aktuellt med ett minimikrav för energibehov i fastigheter genom den nya versionen av Energy Performance of Buildings Directive vilket sätter ytterligare krav på dig som fastighetsägare.
Genom att lägga till energi- och klimataspekter i din planering får du en ännu bättre överblick över fastighetens skick men framför allt får du ett bättre beslutsunderlag som innebär att du kan skapa underhållsplaner baserade på både ekonomiska och miljömässiga aspekter. På det här sättet kan du arbeta proaktivt mot energi- och klimatmål och skapa en underhållsplan som även innehåller denna energi- och klimataspekterna.
Klimatsmart Underhållsplanering
Om vi nu vet vad en underhållsplan är, vad är då en klimatsmart underhållsplan? En klimatsmart underhållsplan innehåller även miljö- och energiaspekter utöver allt annat ovan. Medan en underhållsplan är ett utmärkt verktyg för att hålla koll på de åtgärder som behöver göras i fastigheten, så fokuserar den främst på det ekonomiska perspektivet: vad behöver göras och vad kommer det att kosta? Men vad händer då med behoven kring miljö och energi? Klimatförändringar och ökade krav på rapportering kring fastigheters energi- och miljöpåverkan gör att du även behöver ha koll på miljö- och energibehov i underhållsplaneringen – inte enbart ekonomiska och tekniska behov. En klimatsmart underhållsplan ger dig just detta.
Inom en snart framtid kan det t.ex. bli aktuellt med ett minimikrav gällande energibehov i fastigheter genom den nya versionen av Energy Performance of Buildings Directive samtidigt som EU-taxonomin sätter strängare regler för vem som kan få hållbar finansiering för att finansiera renoveringsprojekt av byggnader.
Ytterligare en utmaning är den tid och ofta stora investeringar som underhålls- och renoveringsprojekt kräver, vilket innebär att du behöver kunna planera långsiktigt för att projekten ska bli så tids- och kostnadseffektivt som möjligt. Om dessutom energi- och miljöbehov ska inkluderas i planeringen blir det ännu viktigare att ha ett bra beslutsunderlag som omfattar både ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det här är också något som klimatsmart underhållsplanering kan hjälpa dig med.
Den klimatsmarta underhållsplanen innehåller både ekonomiska och miljömässiga aspekter.
Medan en “vanlig” underhållsplan ger dig en överblick över framtida underhålls- och renoveringsbehov samt kostnader och investeringar, så innehåller en klimatsmart underhållsplan allt detta men även fastighetens framtida energi- och klimatpåverkan.
En klimatsmart underhållsplan hjälper dig svara på följande fyra frågor:
• Vilka åtgärder behöver göras i fastigheten?
• När behöver underhåll och renoveringar genomföras?
• Hur mycket kommer det att kosta?
• Hur kommer underhåll och renoveringar påverka energibehov och klimat?
Så istället för att enbart fokusera på den ekonomiska prognosen och framtida kostnader för underhåll kan du på detta sätt även få med energibehov och klimatpåverkan i beräkningen. Skapa ett beslutsunderlag baserat på både ekonomiska och miljömässiga aspekter – det är då du kan prioritera åtgärder ur ett helhetsperspektiv och arbeta proaktivt mot energi- och klimatmål, men också anpassa planeringen utifrån detta.
Vad bör du då fokusera på i din klimatsmarta underhållsplan? Eftersom en klimatsmart underhållsplan inte bara spårar kostnader utan även andra indikatorer relaterade till byggnadens energibehov och klimatpåverkan, kan det bli svårt att bestämma vilken av dessa indikatorer du ska fokusera på. Här kan det vara smart att anpassa sig till befintliga rapporteringstandarder och övervakningssystem. Det kommer göra det enklare för dig att följa upp genomförda åtgärder då det exempelvis blir möjligt att jämföra den beräknade minskningen av energibehovet med den faktiska minskningen.
När det gäller Växthusgasutsläpp, så finns flera standarder för att beräkna och redovisa utsläpp av växthusgaser. Den mest använda standarden för rapportering av växthusgasutsläpp för verksamheter är GHG protokollet, där GHG står för Greenhouse Gas. GHG protokollet skiljer på tre olika dimensioner av utsläpp – scope 1, scope 2 och scope 3.
| GHG protokollets tre scope | |
|---|---|
| Scope 1 | Direkta utsläpp från din verksamhet som t.ex. från förbränning av fossil bränsle för uppvärmning |
| Scope 2 | Indirekta utsläpp från energiförsörjning som t.ex. el och fjärrvärme som förbrukas i den egna verksamheten |
| Scope 3 | Indirekta utsläpp som sker i verksamhetens värdekedja men inte ägs av din verksamhet baserat på 15 olika kategorier, t.ex. de boendes elkonsumtion eller produktion av byggmaterial |
En klimatsmart underhållsplan bör åtminstone inkludera scope 1 och 2. Dessa scope är lättast att ha kontroll över och kan påverkas genom olika underhålls- och renoveringsåtgärder, t.ex. genom investeringar i förnybara energikällor som solceller för att öka energieffektiviteten. Scope 3-utsläpp kan vara lite svårare att både beräkna och åtgärda eftersom de inkluderar utsläpp som ofta inte står under ens direkta kontroll, exempelvis inköpta varor och tjänster. Många certifieringar kräver en bedömning av scope 3-utsläpp och idag är det ett krav att utsläpp från material och konstruktion deklareras för nya byggnader i klimatdeklarationer. Även för befintliga byggnader och fastigheter går trenden i en riktning där scope 3-utsläpp blir allt viktigare. Om du behöver vägledning kring vad du ska fokusera på när du börjar rapportera om scope 3-utsläpp, så har Fastighetsägarna i Sverige nyligen publicerat en detaljerad rapport om just det. Enligt denna rapport anses utsläppen av köpta tjänster på grund av underhåll och skötsel vara högprioriterade för fastighetsägare.
